Kort svar först
Något allmängiltigt antal finns inte, och den som svarar med en siffra utan att ha sett golvet gissar. Ett massivt trägolv slits ut av tid och möbler, inte av slipmaskinen. Där finns så mycket virke att antalet omslipningar sällan blir den begränsande faktorn under en människas livstid. Ett fabrikslagt lamellgolv är motsatsen: där är det bara det översta skiktet av ädelträ som får slipas, och när det är borta finns ingenting under att arbeta med. Allt handlar alltså om att räkna ut hur tjockt det skiktet är just nu — inte hur tjockt det var när golvet lades.
| Golvtyp | Det som går att slipa | Tumregel |
|---|---|---|
| Massiv furu- eller granbräda | Hela tjockleken ner till spikhuvudena | I regel fem till tio gånger, ofta fler om golvet är spikat med dolda spik |
| Massiv stavparkett | Virket ovanför lim- eller notlinjen | Många gånger; oftast är limmet under, inte skiktet, som sätter gränsen |
| Lamellparkett, fabriksytbehandlad | Slitskiktet av ek, ask eller bok | Ofta ett par gånger; skiktet ligger vanligen på 2–4 mm när golvet är nytt |
| Tunn lamell, klickmonterad | Ett mycket tunt ytskikt | Ibland en enda gång, ibland ingen alls |
| Fanerat golv eller laminat | Ingenting | Går inte att slipa — ytan är tryckt eller pappersbaserad |
Tjocklekarna är hantverksmässiga tumregler, inte produktdata för ett enskilt fabrikat. Ett golv kan dessutom ha slipats en eller flera gånger av tidigare ägare utan att det står någonstans — därför mäter vi alltid i stället för att räkna baklänges från byggåret.
Tre sätt att mäta slitskiktet hemma
Du behöver inget mer än en skruvmejsel och gärna ett skjutmått.
- Vid ett ventilgaller. Många lägenheter har ett litet galler i golvet eller i socklarna. Skruvas det loss syns hela golvets kant rakt uppifrån, och du ser skiktet som ett ljusare band ovanpå en mörkare stomme.
- Under en sockel. Bänd försiktigt loss en bit golvsockel i ett hörn där det inte syns. Bakom den ligger dilatationsfogen, och där går kanten att mäta utan att något förstörs.
- I en tröskel eller vid en dörr. Där golvet är kapat mot ett annat material ser du snittet direkt. Är golvet lagt in under en list måste du i stället lyfta listen.
Ser du inget skikt alls utan en enda homogen bräda är det ett massivt golv, och då är frågan om antal slipningar i praktiken avförd. Ser du ett tunt, ljust band som avslutas med en tydlig linje mot spånskiva eller korsfanér, mät bandet. Är det under en millimeter är golvet i slutskedet.
Vad varje slipning kostar i material
En hel omslipning av ett slitet golv — grovslip som tar bort gammal lack och rivmärken, sedan mellanslip och finslip — tar i regel någonstans mellan en halv och en millimeter. Ett golv med djupa skador, kraftig gråning efter vatten eller flera lager färg kan kräva mer, och då är det förarbetet snarare än finslipningen som äter av virket.
Ska du bara bli av med en matt och repig lack är det en helt annan sak. En lätt mellanslipning inför ny lack rör knappt djupet alls, och det är ofta det bästa sättet att förlänga livet på ett lamellgolv som bara har ett par millimeter kvar. Det finns tillfällen när vi rekommenderar det i stället för full slipning — mer om vad de olika ytorna klarar står under ytbehandling.
Tecknen på att det är slut
Ett par saker går att se med blotta ögat innan någon maskin startar:
- Fogarna mellan stavarna är mörka och breda, och stavkanterna har blivit rundade av tidigare slipningar.
- Spikhuvuden eller skruvskallar sticker upp ovanför träet. Träffar en slipsko en spik är rondellen förstörd och golvet får ett märke.
- Ytan har fått en annan färgton fläckvis, ofta i gångstråken, där slitskiktet är genomslipat och stommen skymtar igenom.
- På limmad parkett hörs ett ihåligt ljud när man knackar — limmet har släppt, och slipning löser inte det.
Kommer vi fram till att golvet inte tål en omgång till säger vi det rakt ut. Det finns ingen räddning efter en genomslipning; skiktet växer inte tillbaka, och ett lamellgolv som slipats igenom måste bytas.
När golvet är slut — vad gör man då?
Det första alternativet är att låta golvet vara och byta strategi: rengöring, en ny behandling som binder ytan, mattor i gångstråken. Ett trött golv som fortfarande är helt kan hålla länge med rätt underhåll.
Det andra är att byta ut delar. Enstaka brädor eller stavar går att ersätta, och där ett massivt golv har lokal vattenskada är det ofta både billigare och snyggare än att lägga om hela rummet. Kulörskillnaden jämnar i regel ut sig med tiden.
Det tredje är ett nytt golv. Ska det ändå bli det är det värt att välja en golvtyp med tjockare slitskikt än den som just tog slut, så att nästa ägare har något att arbeta med. Vilket golv du har idag avgör vad som är rimligt — läs mer under parkettslipning för lamell och stav, och under slipning av trägolv för massiva brädgolv. Vad de olika arbetena ligger på i pris finns samlat på prissidan.
Frågor om slitskikt
Kan man se antalet tidigare slipningar?
Inte exakt, men indirekt. Rundade stavkanter, spik som ligger i nivå med ytan och socklar som sitter högre än golvet är alla spår av att någon varit där med en maskin förut.
Går det att slipa ett golv med golvvärme?
Oftast ja, men värmen ska stängas av i god tid före och trappas upp långsamt efter behandlingen. Slingorna ligger under golvet och rörs inte av slipningen — problemet är rörelser i träet vid snabba temperaturskiften.
Räknas kantslipningen med i tjockleken?
Ja. Kantzonen närmast väggen slipas med en mindre maskin och blir ofta något mer påverkad än mitten av rummet, eftersom den är svårare att hålla plan. Det är en anledning att inte slipa i onödan.